Ja, ibland har man dåliga bortförklaringar och ibland ljuger man för sig själv, eller hur?

När vet man vad som är vad? Och tänk om det inte alls är något av de...

Har i flera dagar nu sett framemot idag, idag klockan 18.30 skulle jag då gå på mitt första spinningpass! Jag har verkligen planerat, längtat och berättat för ALLA.

Tror ni att jag har varit där??? Nopp...

Fast jag kan verkligen inte säga att jag har en dålig bortförklaring eller ljuger för mig själv, jag gör verkligen inte det utan det började idag på jobbet, kände mig lite konstig, frusen och så kom då halsontet...

Men, men tänkte jag, jag skiter i det och går iaf (dumt, med tanke på att jag ska spela tävling i helgen).

Jag åker hem och det har börjat snöa ordentligt, det är inte roligt ute längre, jag äter middag och får samtidigt ett sms från kollegan om att hon blivit sjuk och blir hemma resten av veckan. DÅ beslutar jag mig för att inte åka iväg, för det första så är det inte roligt ute nu, det är inte roligt vägunderlag och jag vill inte bli sjuk inför helgen.

Det är ju inte bara jag som ska spela utan först är det jag klockan 10.oo i Högdalen, sen har även Jonathan sin första tävling i Sollentuna 14.00 och sen stora sonen i Årsta klockan 18.00, och detta är något som hela familjen verkligen ser framemot.

Så nu blir det alltså till att försöka igen på söndag klockan 15.30, och jag vill verkligen det! Då ni, då hoppas jag verkligen att jag sitter där på cykeln och svettas för fullt.

Min egenkomponerade diet fungerar utmärkt för mig och jag har nu tappat 2,9 kilo sen 11/1, sakta men säkert går det och det är väl så det ska vara?

Igår tisdag hade jag ett efterlängtat tisdagssamtal med underbara Jessisa, det var många tisdagar sen nu men igår fick vi till det iaf. Så skönt att ha dessa samtal och få höra alla kloka ord och tankar från dig vännen.

TACK FÖR ATT DU ÄR MIN UNDERBARA, HÄRLIGA OCH ÄRLIGA VÄN!!!!