Kommer tidigt till stället och känner mig bara allmänt förvirrad. Blir visad av en trevlig dam till cafét och blir bjuden på kaffe ohc fralla.Det är lungt och stilla, sätter mig ch läser DN och fikar, sen börjar det...

En efter en droppar de in... HALLÅ! Hm... är jag verkligen på rätt ställe??? Jodå, det är utbildning för Kommunal... Men, är jag den enda som är blond här eller? Hur fan ska det här gå? Inget emot invandrare men vi skall vara här i två dagar och dessutom ha GRUPPARBETE!

Själva "utbildaren" är en roligt tomte i ca 60 års åldern men lååångt grått hår och ser ut som om han kommer direkt från "Bajen klacken" (inget emot Bajen heller eftersom jag själv är Bajare, men jag vet hur min käre bror beskriver dessa "horsare") och denna Svante ser precis ut så. Men jag känner ju igen honom, har träffat honom tidigare... Undrar bara vart? Är det i klacken kanske? Nä, det visar sig att han jobbar vanligtvis som vaktis i en skola där jag nyligen har gått!

Något jag reflekterar över är att här sitter jag och läser DN, sms:ar lite och skriver ner det jag skriver nu här i bloggen och runt omkring mig så har det nu kommit 10 personer till och det pratas! Ja, det pratas och pratas...

Varför är det så? Alltså att invandrare pratar med alla, även om de inte känner varandra medan jag, den blonda svensken kryper in i mitt skal och verkar MYCKET upptagen med mitt. Jag bläddrar väldigt intresserad i IKEAS reklam om sängar, ironiskt nog så står det på framsidan " IKEA-länge leve mångfalden" hm... En väldigt slående mening i denna situation. Och vaddå sängreklam? Tur att inte de runt omkring vet att jag absolut INTE skall köpa någon ny säng (även om jag vill det, så vill inte mannen det), ändå verkar jag väldigt intresserad av erbjudandet.

Vi går iaf in i rummet där vi skall vara. Det blir upprop! Pär och Christian är INTE där... Anetthe är där (det är ju jag), sen de andra 10 går knappt att uttala... det är Ayda, Belayneh, Lyana, Arunita med flera... Det är alltså jag och 10 invandrare...

Jag kollar snabbt in alla och gör min egna bedömning, vet ju att det skall bli grupparbete och fastnar snabbt för den ena av de två killarna som är med. Han verkar vettig, kunnig och intresserad OCH så pratar han väldigt bra svenska. Vid första bensträckaren stegar jag fram till honom och frågar om vi skall jobba tillsammans. Om jag säger som så att vi blev klara lååångt före de andra...

Det var ungefär hit jag antecknade vad jag skulle skriva om i bloggen. Resten av dagen gick MYCKET bra, den var intressant, rolig och inspirerande och jag längtar till i morgon när dag 2 skall vara. Och visst är man, ja vad ska jag säga... knäpp, dum, okunnig när man har de fördomar man har, nu med facit i hand så ser jag det mer som en härlig dag då jag fått lära känna nya härliga människor och samtidigt fått massor med intressant information.

--------------------------------------------------------------

Du Mia, jag tittade efter dig på tunnelbanan både på väg dit och hem...

på 62 år dagen!

Sen så ska jag idag och i morgon på två heldagars utbildningar för medlemmar i kommunal, kan bli ganska intressant. Det jobbiga är att jag skall ta mig ända in till Långholmens folkhögskola bägge dagarna...